det gör inte ont, så länge du är med mig

Var inte i skolan idag, hade ingen ork och kände mig som avslagen sockerdricka
ensamhet, stillhet, tomhet - tystnad.
Promenerade längst gatustenar fyllda av gröna/röda/gula löv
bort från mänskligheten, från omvärlden.
Andades in höstluften
och det kändes ända ut i fingertopparna: "allt kommer att bli bra igen"
kanske lite, kanske något

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0